Numer är det bara jag och Signe som powerwalkar på mornarna...det har sina randiga & rutiga...

Gåsbajset kanske ni minns??  Se bilden framför er..två tofsar som mumsar allt vad tygen håller för...*gluffs glufs* gåsbajset trillar ur mungiporna...ARRRRRGGHHHH!!

Givetvis smarta som dom är så håller de sig på avstånd från mina försök till förebyggande åtgärder...MEN , jag fick nog och JAGADE  tofsarna en bra bit och slängde kopplet i arshelet på dom...Då sa Agnes  "Hej och iväj morsan" ska du vara på DET viset tänker jag inte följa med mer....  

Så nu för tiden ligger Agnes kvar i sängvärmen och blänger surt...Du ditt elaka koppelkastande monster kan minsann gå själv! Jag ligger här jag....

Signe studsar som en hårig studsboll och ögonen går i kors-Jag vill med jag vill med!!

Men Signe sköter sig numer, när vi närmar oss "gåsbajsbältet" med korvar lika stora som hon själv kan producera så sjunker svansen något och hon går BAKOM mig, sneglar lite längtansfullt och kan ibland försöka sig på en liten slick..men det räcker jag harklar mig så studsar hon till och rättar in sig i ledet...

Numer räcker det jag säger "här" och tar in henne vid sidan när vi möter hundar, hon stannar fint vid alla övergångsställn och väntar på ett varsågod....

Hon vänder på en femöring och är väldigt lyhörd men ändå glad och pigg...

Tja, lite våld i hunddressyren är såå underskattat   *blink blink*