Nominerade är:

1)

   Bra planering. Kan ev. funka för cykel...men knappast mer.

2)

  "-Det kryper en liten myra där."

3)

2:a våning?

4)

Åsså ett litet skutt bara, så är man över.

5)

Glömt vattenpasset hemma? Eller haft nya glasögon den dan?

6)

Illa om man åker baklänges upp...

7)

Har lägenheten Balkong? -Javisst

8) 

Billigare att bygga runt än byta stolpe.Snacka om utebelysning på balkongen. 
 
9)

  Nära till kommunikationer?

10)

Välkommen...in? 
 

11)

Bra om man vet på ett ungefär var knapparna sitter.

12)

Först går det upp o sen så går det....inte alls.

Och Vinnare är...............

13)

Trångt, men mysigt. ;0)

Flyttlasset gick på Lördag natt vid 01.30 och vi anlände Sumpan vid 09.00 på morgonen...Sedan var det ett bärande och ett kånkande utan dess like.

Tur att Rasmus och Linus var med och kunde ta det tyngsta.

Givetvis slutade hissen att fungera så det blev att bära två trappor upp   

Vi fick inte plats med alla möbler och lite fick åka tillbaka ner till Skåne, får nog stuva ner en hel del i källarförrådet av det som står i lägenheten nu med...Jag packade upp det mesta av köksprylarna igår, vi lyckades röja en gång fram till sängen och fick soffan på plats . Sedan var jag död! 

Nu återstår en rensning igen av det man kan undvara och sådan som jag släpat med mig i onödan,somligt ska slängas och somligt ska ner i källaren... det ska sättas upp gardiner,lampor,  ben ska skruvas fast på sängen, tavlor på väggarna och jag behöver besticklådor...sådana där i plast som man lägger I själva lådan...

Har inte ens hunnit tänka tanken på några hundar eller vänner och glömde

 t om för några korta ögonblick bort att jag har en dotter  Men idag känns det tomt och konstigt...

Lite lugnare på jobbet under  lunchen idag fast det är måndag.....

Rasmus var på anställningsintervju idag kl 10...och han FICK JOBBET!  

Börjar imorgon kl 09.00 i en VVS butik på Södermalm...

Snacka om flyt!

Dags för allt det där....

Men startar dagen som vanligt framför datorn...

Hittade lite bilder på bonusbarnen....

Söta Tjejjer...

My

Iza & Filip

Iza..

  Lilla Fille

Hon till vänster är singel *blink blink*

Bara en söt bild

Fotbollsgänget! Iza, Elin, Helene(kusin) och My.

 Linus & My   

Linus...

Och så lite hundar förstås

Ester

Älskade Izzie......  

Nej, det kommer ingen nakenbild på fru Axelsson här...om jag inte tidigare blivit anmäld för mina blogginlägg så hade nog detta blivit droppen...

Bilringar, celluiter, saggiga taxöron till bröst, håriga ben, och hujeda mig..har jag inte glömt att raka armhålorna med...  Det hade orsakat kris på nätet och jag hade blivit anmäld för förargelseväckande utseende  

Jag känner mig naken utan hund! Det är inte ängre grusigt och hårigt i sängen...Ingen som pockar på uppmärksamhet när man vaknar, inga tassande steg bakom mig in på toa, och ingen kelstund medans man sitter där...inga bedjande ögon när man fixar frukost, ingen som kommer med leksaker och vill busa, ingen som står vid dörren och hoppar när man ska gå ut, 

ordet " STANNA"som automatiskt kommer över mina läppar klingar tomt. Tomt i soffan på kvällen och varje gång jag ska gå ut känns det som om jag glömt någonting....Izzie fattas mig  

Idag har vi tagit sovmorgon men nu är det dags att sätta igång med det sista packandet...

Ikväll och på lördag sover jag hos Kent men på söndag natt sover vi i Sundbyberg...

Tomas ringde igår och peppade mig! Tänk vilken otroligt fantastisk kille det där är...han har drabbats av en Cancer som skulle tagit kål på 99% Men Tomas är så positiv, så stark , så beslutsam och har en sån jäkla vinnarskalle  så han är (tack gode gud) Fortfarande med oss, Han har dessutom ork att peppa andra!

Det där är en man som man skulle kunna  bli dö-kär i....  (missförstå mig rätt) Han är lyckligt gift sedan MÅNGA år och har både barn och barnbarn...

Stoooor bamsekram till Tomas och hans familj iallafall...

Ha nu en bra helg alla

Och till er som ringt, messat och jag inte har svarat FÖRLÅT!!!!!!!!!!!!

Det är inte det att jag inte vill prata,men jag har varit så upptagen i mig själv med allt så jag har inte ORKAt vara social

Men jag ringer, jag LOVAR och TACK för att ni står ut med mig!

Som jag inte tror att jag har skrivit ut...den är inte i kronologisk ordning men händelserna är självupplevda....

Jag och glasögon är inte kompatibla!

Jag hade länge gått i mina gamla glasögon, stora svarta bågar , tunga och otympliga.

Men så äntligen började billighetsvaruhusen  för glasögon öppna  så jag  köpte mig nya glasögon.

De var lätta och tunna,och jag såg mycket bättre än på länge... lyckan varade ungefär en vecka, sedan hade min hund varit uppe på nattygsbordet och hämtat glasögonen...

På morgonen famlade jag mig fram genom huset och lyckades till sist hitta dom genom att kliva på dom..

Det gick med lite god vilja och Karlsssons klister att få ihop bågarna igen, men glasen var repiga och hade små tandmärken...

Jag hade dumt nog inte tecknat någon försäkring på glasögonen...  så jag fick gå med dessa sneda och vinda..

Så var jag på semester i Thailand och där är glasögon billiga, köpte två par...ett par solglasögon med styrka och ett par nya som ersättning för mina hundtuggade...

Men redan på flygplatsen hem blev jag av med mina solglasögon, jag lade dom på stolen jämte mig och en dam satte sig på dom och fullkomligt krossade dom och de gick inte att laga...veckan efter så var jag på partaj på Slaghuset i malmö..och inte ville fåfänga Marie ha glasögon på sig så dom stoppades i fickan...

På väg från baren med ölglas i händerna går jag rakt in i en glasvägg, så hårt att ölglasen går sönder, det sprutar öl över kläderna och glassplitter flyger...jag får näsblod och fläskläpp..

Jag SÅG inte glasrutan!

Och som grädde på moset..på morgonen när man vaknar lite lagom bakis och ska ta på sig glasögonen är dom borta!

När jag kommer ut lite senare på dagen ligger dom på garageuppfarten..överkörda av bilen!

Mina nuvarande par har hunden återigen fått tag på och de är sneda och vinda...

Senilsnöre???

På detta jobbet....  Jag har tillbringat förmiddagen med att städa min plats, tömma datorn på det jag lyckats samla på mig under några år...

Aagjes pappa Ringo i typ 2 årsåldern

Josco van den Vastenow...Min gamla Vixies Pappa

Och så aagjes Bror Ambras, han blev första HH som köptes in av Polisen i Sverige

Man pratar fortfarande om Ambras uppe i Göteborg  

Izzie kommer att bli polishund fick jag besked om häromdagen, husse är så nöjd så nöjd, och jag får en valp tillbaka om hon håller för vidare avel...  

Ester fungerar bra hos Anna ...slutet gott allting gott???

jag önskar och hoppas att det ska bli så....

Kram på er alla....

Sista dagen i Stockholm för denna gången och på Söndag morgon bär det av för gott   Lite skrämmande, roligt och spännande....

Har läst lite om tjejjen som fick sparken från Mac Donalds för att hon bloggat om sitt jobb....jag har egentligen ingen åsikt i det specifika fallet för jag vet inte vad hon skrev...Men jag ska sluta på mitt konsultbolag och DET är en arbetsgivare jag inte kan rekommendera NÅGON!

ELAN IT underbolag till Manpower, FY FAN vilka xxxx som jobbar där....

Min Historia är ganska brokig de senaste 10 åren. (Här kommer en UPPSATS!!)

Min Bakgrund är att jag började på En liten intern Helpdesk på Ericsson i Lund 1999, helpdesken växte och vi blev så småningom Helpdesk för många olika bolag inom Ericsson, bla fabrikerna i Linköping, Kumla, Basingstoke & Carlton.

Även fabriken i Malaysia fick hjälp av oss.

Jag jobbade med den engelsktalande supporten och har varit och jobbat på fabrikerna i Kumla och Kuala Lumpur.

Så småningom deltog jag i konsolideringsprojektet mellan Sony och Ericsson när dessa bolag bildade Sonyericsson.

Vi Blev outsourcade till Compaq och sedermera HP. Jag har under min tid på helpdesken arbetat med alltifrån Telefonsupport, jag har haft roller som Delivery Lead, Teamleader och även Coach. Jag har varit mycket uppskattad av kunder och chefer. Jag reste ofta till HP i Stockholm och deltog i Kundmöten för Länsförsäkringar, DeLaval och sedermera till Göteborg och AKZO -Nobel.

Vad jag vill säga med detta är att jag är en ansvarsfull person som tar mitt jobb på absolut största allvar.

Så småningom på HP i Malmö blev vi en del av en global organisation inom HP. Vi skulle inte längre tillhöra Sverige och våra chefer satt runtom i Europa.

Vår helpdesk skulle konkurrera internt med andra HP helpdeskar runtom i världen, Dublin, Bangalore etc. Det innebär att om säljare inom HP skulle sälja Helpdesk till kunder så kan kunden välja på Billig Helpdesk från Indien, dyrare men svensktalande från tex Sverige…

Våra gamla chefer såg vart det barkade hän och en dag så slutade i stort sett samtliga chefer på dagen i protest mot beslutet att införliva vår svenska Helpdesk med det "globala" tänket.

I och med detta försämrades arbetssituationen på HP drastiskt, det kom en hel del nya, unga chefer som hade noll människokunskap eller visste hur man skulle hantera personal.

Personalen blev ett ”Headcount” och en kostnad och arbetsuppgifterna började likna "löpande band" på en fabrik.

Mycket av glädjen försvann.

I samma veva blev min man sjuk i Cancer och gick bort, jag var sjukskriven närmare ett år men kom tillbaka till jobbet igen.

Jag fortsatte som Teamleader och Delivery Lead för Länsförsäkringar. Och skötte mig och min kund på bästa sätt.

Dock var arbetssituationen väldigt pressad, jag hade svårt för vår nya chefs cyniska sätt att se på personalen, på möten kunde de andra Teamledarna kommentera personalens klädval, och hur de såg ut överlag på ett nedvärderande sätt. Mötena höll rena sandlådenivån emellanåt.

En extrem nepotism utbredde sig där det gällde att "fjäska" mest för somliga av cheferna och då fick man bättre arbetsuppgifter, Teamleadarna umgicks privat och "festade" tillsammans med utvalda i Servicedesken (jag var med vid något tillfälle) där det pratades nedvärderande om andra i Helpdesk.

Jag trivdes inte alls och arbetsbördan ökade radikalt, droppen blev när min chef på HP "lurade mig" att hoppa på Tåget när det blev outsourcing till Elan till förmån för att anställa en av hennes "bästa vänner" som redan VAR Elankonsult till HP.

Jag kände mig lurad men valde att försöka se situationen positivt.

Jag hjälpte till mycket i samband med outsourcingen från HP till ELAN och försökte vara positiv och påpeka för alla i helpdesken vilka möjligheter detta innebar!

Att Elan skulle se SD i Malmö som en "grogrund" eller ett "växthus" där man skulle kunna rekrytera konsulter till andra spännande uppdrag.

Jag "sålde" in Elan lösningen med hull och hår…

Dock blev det inte alls som jag trodde och HP klagade och gnällde på allt vi försökte göra i helpdesk. Inget vi gjorde var bra nog.

Elan anställde en Servicedeskchef som var väldigt human och månade om sin personal, och han såg hur dåligt jag mådde. Vi hade många samtal där han bad mig att strunta i "HP" cheferna, inte helt lätt när man känner sig orättvist behandlad och det "pratas" bakom ryggen.

Samtidigt så kom min dotter in i en djup depression, hon hade ju förlorat sin pappa och var i begynnande tonåren…hon blev "svart" med färgat kolsvart hår, svart smink, skolkade, rymde hemifrån, jag fick gång efter annan rusa från jobb för att "rycka ut" till skola och andra ställen.

Jag ansökte om hjälp hos socialförvaltningen och vi fick en stödfamilj till min dotter, men problemen var många och det var stökigt runt mig privat.

Jag gick i väggen och var borta i ett år. När jag kom tillbaka till jobbet fanns det ingen Teamledarroll kvar till mig, jag hade bara ett val, att sätta mig i telefonen och börja från början igen.

Självklart kändes det inte optimalt, men jag vet ju vad jag kan och tänkte att det går nog fort att visa vad jag går för.

Tyvärr krånglade det fortfarande med min dotter och jag fick ofta vara borta, ibland var jag uppe på nätterna för att hämta henne och fick ringa och sjukanmäla mig dagen efter för att jag inte hade sovit. Jag hade en hög frånvaro.

Och det slutade med att mina chefer krävde ett "förstadagsintyg" så fort jag skulle vara sjuk eller hemma, jag hade gång på gång förklarat vad som var problemet, mina barn. Det handlade INTE om att jag inte ville eller kunde jobba, utan det var stökigt i familjen. Men det hjälpte inte.

 Jag måste alltså i dagsläget åka 4 mil till Malmö för att få ett sjukintyg om jag skulle vara hemma.

Mina chefer (varav jag själv hade faddrat in en för många år sedan) upplevde jag, såg mig som ett hot och drog många förhastade slutsatser om huruvida jag fortfarande "trodde" att jag jobbade på HP, jag blev anklagad för att inte följa regler eller att vara en teamplayer.

Jag upplevde också detta som djupt orättvist, det är INTE min syn på saken, min syn på saken är att det sitter några unga människor som är osäkra på sin roll och sitt arbete och måste bevisa att "de är någon" genom att trycka till andra.

Och jag har skinn på näsan och säger inte ja-tack och amen till ALLT!

Nåväl, jag slutade komma med initiativ och förslag, jag blev en tyst grå mus. Och helt plötsligt var alla nöjda!

Alla utom jag.

Jag har förstått en längre tid att HP kommer att lägga ner Servicedesken i Malmö och jag har letat jobb på annat håll.
Så hittar jag ett jobb hos min gamla Kund Länsförsäkringar, dock måste de hyra in mig först, de kunde inte anställa mig rakt av.

Jag kan inte ens börja förklara alla turer innan detta blev av, hur HR och mina s.k konsultchefer har krånglat, de har stridit internt om vem som ska ta ansvar för mig och jag bollas fram och tillbaka.

Jag har på eget initiativ skaffat mig ett uppdrag i Stockholm, jag har ordnat med flytt jag är varslad och uppsagd i Malmö och tyckte att NÅGON borde PRATA Med mig, ta hand om det uppdrag jag har hittat!

Men det var helt tyst från Elan

Jag tipsade även om ett uppdrag till,vi behövde en till konsult på Länsförsäkringar ganska snabbt… men mina chefer här på LFAB upplever att Elan inte är engagerade, de frågar MIG saker som de borde ta med Elan kontoret.

Jag har gång på gång bett om hjälp från ELAN

Till sist fick jag namnet till någon säljare  I Stockholm som jag skulle kontakta…

Jag ringer honom och presenterar mig som Marie Axelsson,. Jag sitter ute på LFAB, vet du vem jag är?
– Det ringer en klocka…
- Jag undrar varför inte Elan hör av sig och tar tag i det här med uppdraget? LF börjar fråga?
– (mycket glatt och artigt)-Men det visste jag inte, och det ska gå via inköp, konsulterna är klara vi väntar bara på "go"
-Konsulter?
– Ja vi har två som är färdiga i Malmö en kille och en tjej.
– Vad är det för tjej? (jag känner ju alla på SD och har inte hört om att någon skulle komma)
-Det är en Marie…
-Men det är ju JAG, det är MIG du pratar med

Här ändrar säljaren attityd direkt, blir snorkig och vill avsluta samtalet, han har minsann inte med mig som "bara är konsult" att göra, han blir nedlåtande och irriterad för att jag ifrågasätter varför inge har hört av sig hit.

Jag blir också arg och säger att om inte Elan är intresserade av mig och mitt uppdrag här så kan jag gå till en annan konsultfirma för LF vill ha MIG.

Han blev fly förbannad och tyckte att det kunde jag göra då, det var mitt val!
– Men jag har ju fått DITT namn av Elan?
– Men jag har inte med konsulter att göra, jag har bara med avtal att göra, du får vänta tills vi har en konsultchef till dig!

– Ok, det är typiskt Elan och deras personalpolitik, säger jag, menar du att när jag själv har fixat ett uppdrag….
– Det har du inte vi har haft avtal i 10 år!!!
– Jag har ordnat ett uppdrag, fixat bostad och tänker flytta i Januari, jag måste PRATA med någon på Elan!
– Du får vänta tills en konsultchef tar kontakt med dig!

Och så lägger han på TROR han!

Jag HÖR
Hur han vräker ur sig till alla runtomkring
-Inkompetenta KOSSA
Djävla galning! Hon var det dummaste jag har pratat med, var är Mariette!

Den där Djävla Marie Axelsson, hon är helt djävla oproffesionell, och arrogant, hon påstår att hon har fixat sitt uppdrag själv, så djävla arrogant

– kvinnlig röst, Ja det tycker jag med

Hon ska fan inte in här, hon har bränt sina broar!

Jag har under hela mitt yrkesverksamma liv ALDRIG jobbat på ett företag med sämre personalpolitik och sämre chefer.

Jag hann jobba 2 dagar på Länsförsäkringar så sliter de i mig och vill att jag ska vara kvar, de har tom viftat med en "problem manager roll"

Jag har BARA haft nöjda arbetsgivare tills jag började på Elan.

Så får jag igår höra att denne säljare har varit på besök här, och pratat med min nuvarande chef, och pratat SKIT om mig, varnat för mig och sagt att de inte ska anställa mig! Och dessutom velat sälja in en annan person på det uppdraget jag har!

Som tur är har jag redan visat min kompetens här så min chef dömer efter vad han ser…

Men fy fan för ELAN IT!

Med orakade ben???? Rösta....